Martina Gästbloggar!

 
 
Hej! Kul att få gästblogga på Emelies och Alexandras blogg! Vi börjar väl med en presentation:
 
Mitt namn är Martina Aurén och jag bloggar alltså på RetardRiders.blogg.se tillsammans med Maja Turesson. Många har säkert sett parodierna som vi gör på andra hästbloggare, då dem blivit rätt uppskattade. Vår blogg handlar dock inte bara om andra såklart, utan vi har egna hästar som vi tränar och tävlar med, allt för att nå våra mål. 
 
 
Själv äger jag fem stycken hästar men en ska säljas. Tiden räcker helt enkelt inte till. Dem hästarna som syns mest i bloggen är Zeo, Kortez och Zorn. 
 
Zeo är ett sto född 04 efter Negro, som importerades från Holland 2010. Kort efter att hon kommit till Sverige så köpte jag henne. Vår resa har vart lång med många motgångar men allt har äntligen gett resultat. Tillsammans har vi tävlat upp till regional 110 i hoppning och LB:3 i dressyr.
 
 
 
Kortez är en valack född 05 efter Sir Neel, hans farfar är alltså Darco. Men trots hans rena hoppstam så är han min dressyrstjärna. Jag importerade honom från Polen i maj 2012 enbart för att utbilda och sälja vidare, som ett projekt. MEN, jag fastnade allt för mycket för honom så därför har jag kvar honom än. Tillsammans har vi hittills startat LA:3 i dressyr men vårt bästa resultat är i LB:3 på dryga 73%.
 
 
 
Zorn är min ponny som jag har kvar trots att jag är överårig. Jag och mamma har ägt honom sen han var 6 månader och nu är han snart 11 år. Därför kommer han förmodligen alltid att stanna hos oss. Jag har själv ridit in honom, lärt honom allt och tävlat honom upp till LB i hoppning och dressyr. Mer hann vi inte då jag fyllde 18, men nu är det en annan liten ryttare som ska tävla honom. På bloggen får ni läsa om honom då och då!
 
 
Men nu till själva ämnet. Jag vill ta upp detta med anonyma kommentarer, som säkerligen alla bloggare har råkat ut för någon gång- stor som liten blogg. Jag tycker det är så sjukt tråkigt att se hur elaka människor kan bli bara för att dem kan gömma sig bakom skärmen. Sen har man ju läst skräckexempel om folk som kommit på sina bästa vänner, att det är just DEM som stått bakom dessa kommentarer. Även många vuxna människor har avslöjats med att skriva elakt på ungdomars bloggar här på internet. Dessa två händelser om något vore ju bland det värsta som kan hända. I många fall så är det ju säkerligen så också, att folk man är bekant med eller känner inte alltid vågar säga vad dem tycker IRL.
 
Men varför skriver folk sånt som dem vet sårar andra? Vad vill dem få ut av det? Många tror att det grundar sig på avundsjuka, men jag har svårt att tro att det enbart kan vara det. Det måste finnas något mer som triggar folk så enormt att dem förvandlas till nätmobbare. Sen så kan säkert avundsjuka vara en del av det hela. Men jag tror också att olika åsikter kan vara en grej, eller att bloggaren kanske skriver något som gör att denna anonyma person känner sig utpekad och träffad. Ett exempel att bloggaren dissar ett speciellt bett som den anonyma råkar använda på sin häst, jag tror att sånt kan trigga igång ganska lätt. Sen fortsätter detta som i en ond cirkel, och den anonyma personen börjar störa sig allt mer och mer på personen bakom bloggen.
 
Tillslut så postas den där onödiga, tråkiga och elaka kommentaren allt för att få ut ilskan och frustrationen som den anonyma personen skapat inom sig. Men då får man ju faktiskt tänka här! Vem ligger problemet hos? Bloggaren som bara skrev sin åsikt eller personen som tog åt sig så hårt av bloggaren? Problemet ligger ju givet hos den anonyma personen. Man måste förstå att olika åsikter kommer vara en del av din vardag, vart du än går. Det funkar liksom inte att ta åt sig bara för att någon annan inte tycker som dig. Så länge du är stark nog och tror på dig själv så behöver du inte ta åt dig av det andra säger eller skriver. Därför är det viktigt att försöka vara stark, och inte låta dig tryckas ned av saker som många andra hade tagit med en nypa salt.
 
Dock så finns det ju en klar och tydlig osäkerhet hos dem människor som postar kommentarer anonymt. Om nu personerna hade stått klart och tydligt för kommentaren dem postade så hade dem ju faktiskt skrivit sitt namn, för att sedan kunna vidare diskutera detta med bloggaren. Annars är det ju inte ett argument som dem själva står för? Jag tror att ofta står det en väldigt rädd, osäker men samtidigt frustrerad person bakom dessa kommentarer. Dem vill få ut så mycket ilska från sig själva att det ibland går långt över gränsen för vad som är OK och inte. Bara för att dem KAN, då dem inte syns. Man ska dock veta att man aldrig är anonym fullt ut, IP-adresser går ganska lätt att spåra numera så själv hade jag sett upp om jag var en sån person som kommenterade elaka, anonyma kommentarer.
 
Jag skulle aldrig försvara någon som kommenterar anonymt eller utger sig för ett annat namn. Jag tycker det är tråkigt att man inte kan prata med varandra och kanske förklara för bloggaren att "Nej nu känner jag mig utpekad, kan du utveckla din åsikt eller var den menad på ett annat sätt än så som jag tolkade den?" Jag tror att man växer som person om man vågar stå för sitt namn, för tänk vad skönt efteråt när du inser att bloggaren inte alls menade på det viset, så som du hade tolkat det. För det är ju väldigt få bloggare som faktiskt vill pika och hänga ut en annan person med flit. Även om detta också händer så finns det ju mer anonyma kommentarer än sådana pik-inlägg.
 
Sen är ju hästvärlden i sig väldigt speciell. Det är ju en stor hysteri kring alla dess åsikter som finns, och den ena värre än den andra. Man måste helt enkelt inse att hästar är individer precis som vi. Det som funkar på den ena, blir pannkaka på den andra. Bara för att en häst går som en klocka på pelhambett, så betyder det inte att den andra hästen gör det. Därför är det viktigt att prova sig fram, lyssna på andra, men framförallt våga stå för det som funkar för dig och din häst. So what om någon annan inte håller med? Så länge du och din häst trivs så är det ju ingen mening med att byta eller ändra något.
 
Jag hoppas med handen på hjärtat att dessa anonyma kommentarer kommer att försvinna mer och mer. Det är ju ingen som mår bra av dem, för jag tror knappast att personen som skrivit dem mår bra efteråt? Isåfall så är det ju något mer fel ärligt talat. Och tänk för bloggaren som bara ville få ut sin åsikt som blir totalt kränkt och elakt bemött? Av någon som inte ens kunde stå för sitt namn? Jag tror att en bloggare som skriver åsiktsinlägg faktiskt VILL höra andras åsikter också, för att själv kunna växa och utveckla sina kunskaper. Men säg dem på rätt sätt då, och unvik påhopp och kränkningar. Men framförallt- stå för ditt namn!
 
//Martina på RetardRiders.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0